Inte värst vidare munter.
Är inte värst vidare munter i skrivande stund. Orsakerna är flera, men ensamheten är nog den avgörande. Alex spenderar helgen i Borås hos bror Gudmund. Planen var att även jag skulle spenderat helgen där, men den fick drastiskt ändras när jag vaknade upp och var sjuk. Så nu sitter jag här och bälgar i mig sockerkakssmet (i brist på annat). För att bryta av ensamheten slog jag en signal till min kära bror som konstaterade att det är bra att vara ensam ibland och få lite tid för sig själv. Men nu har jag haft tid för mig själv hela dagen och gjort precis det jag velat och nu känner jag mig bara ensam. Givetvis blir jag då dessutom lite sur, för att låta min misströstan gå ut över något annat. Idag är detta något ”populära bloggar”. Jag kan inte förstå varför folk vill läsa eller orkar lägga ner tid på att bara sitta och skriva en massa skit?! Visst, okej, jag kan hålla med om att det är kul att skriva/läsa om något väldigt speciellt har inträffat. Det jag inte kan komma underfund med är hur folk kan tycka det är kul att läsa/skriva om vardaglig skit. ”idag gick jag ut en sväng” ”idag fikade jag”. Jaha? Är det inte hundra gånger så intressant och givande att läsa om vad folk tänker och känner? Lika bra att jag slutar där annars kommer jag ägna x antal sidor åt att spy galla över denna ointelligenta sysselsättning.
God kväll.
ps. hittade idag världens tuffaste tatueringsbrud! men henne kommer jag inte dela med mig av till er exploaterande djävlar. ds.
