Feelin wretched, Oh my soul.

Jag börjar tappa hoppet en aning. När jag började söka jobb och skrev in mig på arbetsförmedlingen var jag ganska optimistisk. 25 jobb sökta och 3 veckor senare är jag istället lite vemodig.  Mina enorma prestationer har endast resulterat i följande; 3 någorlunda positiva svar (Vi hör av oss…) och 2 negativa (Du var tyvärr inte den vi sökte…). 5 av 25, förstår ni att det endast är 2% av mitt slit som ens fått gehör!  Det är ingen rolig känsla att bli nobbad när man visar sin bästa sida. Alla ni som tror att arbetslösa människor är bidragssökande soffpotatisar, ni tror fel!
   Förutom att tappa hoppet en aning har jag idag tänkt på glasögon. Och inte vilka glasögon som helst, utan glasögonen med stort G. Igår när jag och Bintou fönstershoppade hittade jag världens perfektaste glasögon! Jag skulle behöva nya brillor, mina nuvarande är 3½ år gamla. De är inte slitna eller så, bara otroligt tråkiga. Så tråkiga att jag aldrig sätter min fot utanför lägenheten med dem på mig. Men det är dyrt med glasögon och jag känner inte riktigt för att bränna 4000kr på något jag uppenbarligen klarar mig någorlunda bra utan. Fast de var så eleganta, så propra men samtidigt så jag! Åh…
   Idag på biblioteket fes en kvinna. Det var väldigt underligt alltihopa. Jag och hon stod i kö för korttidsdatorerna. När vi stått där en stund så hände det. Hon la av en riktigt blöt och ljudlig än. Eller, den kanske inte var så ljudlig, men fisar har en tendens att överrösta alla andra ljud. Givetvis vände sig alla om för att försäkra sig om att det verkligen varit en fis de hört. Så där står jag och hon, i centrum av alla blickar. Då vänder hon på klacken och går. Förhoppningsvis misstänkte ingen mig, tänkte jag och tyckte samtidigt lite synd om kvinnan.
   Det sämsta på hela dagen var när jag glömde mitt utmärkta pappersrör (som skulle verka som ben till min piñata) på Cubus. Tyvärr kunde jag inte förmå mig att gå tillbaka och fråga efter det. Synd, nu får jag vänta några dagar till för att slutföra papier maché-projektet. Nej, det sämsta var när jag tittade på sista avsnittet av Greys Anatomy och insåg att jag måste vänta ända tills den 24 september för att få reda på hur det ska gå för Izzie och George!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0