Je t'aime... moi non plus.

Mensvärk är hemskast av allt.
   Idag har jag tänkt otroligt mycket igen. Det är väll väl det. Slutsatserna är följande: vi känner redan till konstaterandet "du blir som du umgås", men att det sträcker sig så långt som till att det kan få dig att bli en genom rutten människa är kanske något vi inte visste. En människa som pressas tillräckligt mycket och hamnar i fel situationer vid fel tillfällen kan tvingas göra val som den under andra omständigheter absolut inte gjort. Det är inte lätt att göra rätt för sig när allt runt omkring tycks vara otroligt fel. Ett dåligt val leder oftast till att man tvingas göra ytterliggare ett. Det blir alltså en sorts ond cirkel.  När ens tillvaro drivs till sin spets drivs man till att skjuta allt vad moral och vett heter åtsidan, endast för att rädda sitt eget skin. (Eller är det egentligen sitt eget skin man försöker rädda eller andra människors syn på en?) Hur kan man vara rättfärdig när det inte finns rum till det? Rättfärdigheten och moralen och normerna är skapta för att hålla oss i schack, de är inte anpassade till olika situationer eller den tid vi lever i. De driver oss sannerligen oftare till galenskap och olycka än till frid. Vem är det egentligen vi ska vara så extremt rätt för? Inte är det för våra egna känslors skull. Naturligtvis menar jag inte att vi ska överge alla våra levnadsregler och vara fullfjädrade egoister, men borde vi inte ifrågasätta dem? Du kan inte hjälpa vem du blir kär i eller när förälskelsen inträffar. Naturligtvis önskar sig den gifta kvinnan med man, Volvo, villa och barn att den inte hade förälskat sig i barnens dagislärare och totalt förlorat känslorna för sin make. Men vad ska man göra? Det rätta i den här situationen hade varit, enligt vår tids moralglasögon sett, att ignorera sina känslor och intala sig själv att det är något övergående och något man inte borde riskera och komplicera sin stabila tillvaro för. Men tänk om, tänk om den där dagisläraren är den rätte just för dig?! Tänk om ni hade levt ett lyckligare liv ihop än det du istället valde i ständigt ifrågasättande?

   Jag spekulerar för jag har fortfarande ångest över mina val under förgångna tider. Det bör alltså inte försöka prövas på min aktuella situation. Det leder ingen vart.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0