hokkaido

Det är inte nyttigt för mig att vara nykter en fredags kväll. ;in mobil måste ha orgasmerat idag för så mycket uppmärksamhet som den fått har den inte fått på länge, till min glädje.
    Dagen har gått i takt med en seriemördares gitarrspelande. Långsamt och vemodigt, dock med inslag av eufori. Frihet är näring åt själen, den som påstår motsatsen är oärlig mot sig själv.

    Idag har jag avslutat och inlett i en salig blandning. Det behövs ibland, speciellt i detta skede av mitt liv. Det är nytt år och det kommer defenetivt inte att bli vettigt utan en bra start, och det bygger jag nu.

    Jag vill skriva om en massa saker som hänt under de senaste dagarna. Saker som gjort mig glad, saker som gjort mig ledsen. Men av hänsyn för min omgivning tar jag steget tillbaka och håller det för mig själv. Jag kan dock säga några ledord, det höjer mystiken och tillfredställer mitt "dela-med-mig-behov" en aning. Det kan inte skada, bara glädja. Mow Mow, Mord, Don Simon, Badkar, Gud, Döskallar, Musik, Cigaretter, Obskyr humor. (säger jag mer försvinner mystiken)

   
Något jag måste dela med mig av är att jag överträffat mig själv. Av okänd anledning har jag i Berlin sagt: jag sväljer så mycket att jag får hål i tänderna. Och ja, jag är nöjd med yttrandet och finner det mycket lustigt! Ungefär i stil med "Ich Liebe Dick". Dock försvann charmen med det sistnämnda uttalandet då dick på tyska tydligen betyder tjock. USCH!

    Nu ska jag sova så att det kan bli imorgon och onykterhet bara här till det förflutna.